Dikt, Jag ligger här i stillhet

Jag ligger här i stillhet

Jag hör vindens brus

Jag känner kärlekens ljuva omfamnande sus

Jag ligger och känner solens värme på min hud

En värme som går igenom mina kläder

Värmer mig

Omfamnar mig

Hon överöser mig kärlekens tindrande ljus

Jag ligger här i stillhet

Jag känner jorden under mig

Jag känner hennes pulserande hjärtslag

Jag känner hennes kärleksfulla andetag

Omgiven av ståtliga träd som står i sin storhet

Trygghet

Högt står de grundade i Moder jord

Och sträcker sina vingar mot himlen

Solen ger dem energi och värme

Och jorden ger dem näring att gro och frodas

Ger dem kärlek i överflöd

Kärlekens glöd pulserar genom deras kroppar

Jag ligger här

Känner mina andetag
Känner den ömma kärleken i mitt hjärta

Känner hennes ljuva närvaro

Jag hör fågelns kvittrande kärleksfulla visa

Hon sjunger till mig

Hon sjunger om en kärlek så djup

Så naturlig

Så hel

Jag ligger här hel i ljuvaste magi

Omfamnad av naturen ömhet och mysterium

Jag andas i takt med hennes ömma närvaro

Jag säger till henne: Tack för att jag får vara med dig

Tack för att jag får sjunga kärlekens lov tillsammans med dig

Tack för att du värmer mig och vittnar om en kärlek så oändlig

Så obegränsad
Så stor

Tack – sjunger jag ut i en kärleksfull stämma från min kropps innersta djup

Min djupaste hjärtdjup
med de ömmaste hjärttonerna

Mitt hjärta sjunger och spelar denna ljuva musik

Jag känner hur friden fyller mitt inre när jag lyssnar på mitt käraste hjärta

och hennes innerliga närhet med Moder jord och naturens innersta

Jag älskar dig innerligt min älskade Clare

Min fagra sköna blomsterficka

My pretty most beautiful sweet flowery girl

/Anders Branderud [2016, februari]